Vad krävs för att få bygglov?

Eftersom vi många gånger får frågan "Vad krävs för att få bygglov?" så tänkte vi att vi ska ge en bild av de viktigaste aspekterna som behöver uppfyllas för att man ska säkerställa att man gjort vad man kan för att maximera chansen att få ett bygglov. Det finns dock ingen garanti för att detta är tillräckligt då kommunen har tolkningsföreträde i vissa lagstadgade krav, detta gäller särskilt frågor som utgår från en bedömning och inte absoluta tal (tänk mått, avstånd och andra krav som går att mäta).

Utgångspunkt

Vi utgår i detta exempel från att fastigheten omfattas av detaljplan.

Vilka är de lagstadgade kraven för att få ett bygglov?

För bygglov som söks i områden där det finns detaljplan ska ett bygglov beviljas om kraven i 9 kap 30 § plan- och bygglagen uppfylls (länk här).

I paragrafen framgår följande:

1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser

      a) överensstämmer med detaljplanen, eller

      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988),

   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,

   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och

   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c §§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636).

Så vad krävs för att få ett bygglov?

1. Ansökan överensstämmer med detaljplanen Det första kravet är att din ansökan överensstämmer med detaljplanen. Om ansökan avviker från detaljplanen men avvikelsen godtagits i en tidigare bygglovsprövning så är det inte ett hinder för bygglov även i detta fall. Detta innebär att alla krav som gäller i detaljplanen måste uppfyllas i er ansökan. Exempel: Detaljplanen anger att minsta tillåtna avstånd från tomtgräns till byggnad är 4,5 meter. Om ni ansöker om att placera byggnaden 4,4 meter från tomtgränsen så avviker ni från detaljplanen och ansökan blir mer komplicerad då kommunen får bedöma om avvikelsen är att betrakta som liten eller inte. Detta är inte enkelt att svara på, även om ni tycker det så betyder det inte att lagen gör det.
   

2. Åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden i detaljplanen börjar löpa Om detaljplan innehåller en genomförandetid kan bygglov inte beviljas om genomförandetiden inte har börjat löpa. Genomförandetiden är ett sätt för kommunen att säkerställa att det finns tillräckligt med tid att bygga ut gator, vatten, avlopp och el innan enskilda fastigheter börjar bebyggas med byggnader.
   

3. Ansökan uppfyller kraven i 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§. Det kan vara svårt att första vad alla dessa krav innebär. Ni får gärna kontakta SWEFF om ni önskar hjälp med att bättre förstå vad dessa krav innebär eller om ni vill ha hjälp med era bygglovsrelaterade frågor.

"Vår bygglovsansökan stred inte mot detaljplanen med vår ansökan avslogs ändå"

Det finns nog många som sökt bygglov och fått avslag trots att deras ansökan överensstämde med detaljplanen. Hur kan det hända? Förklaringen ligger i ett av kraven som behöver uppfyllas enligt 9 kap 30 § plan- och bygglagen, som vi citerat ovan. Närmare bestämt gäller det kraven i 2 kapitlet plan- och bygglagen. Dessa bestämmelser är inte direkt kopplade till detaljplanen och kan således innebära att en bygglovsansökan överensstämmer med detaljplanen men strider kraven i 2 kapitlet plan- och bygglagen.

Låt oss ta 2 kap. 6 § första stycket 1 som exempel.

Av denna bestämmelse framgår i plan- och bygglagen följande.

Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,

Bestämmelsen kan sammanfattas på följande vis. De byggnader som ni ansöker för behöver utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är anpassat till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.

Så vad innebär detta?

1. Stads- och landskapsbilden: Byggnader och anläggningar ska anpassas till den visuella helheten i stads- och landskapsbilden. Det innebär att ny bebyggelse inte får bryta mot eller försämra områdets övergripande karaktär och skönhet. Den ska harmonisera med omgivande byggnader och landskapselement.

2. Natur- och kulturvärden: Platsen kan ha särskilda naturvärden (exempelvis biologisk mångfald, ekosystem eller geologiska värden) och kulturhistoriska värden (som byggnader, platser eller miljöer med historisk betydelse). Dessa värden ska bevaras och inte försämras av nya byggnader eller åtgärder.

3. Intresset av en god helhetsverkan: Bestämmelsen betonar vikten av att bebyggelsen bidrar till en sammanhängande och estetiskt tilltalande miljö. Det innebär att ny bebyggelse ska integreras så att den samspelar med befintlig bebyggelse, grönområden och den omkringliggande strukturen.

Behöver ni hjälp med er bygglovsansökan är ni välkomna att kontakta oss på SWEFF. Vi kan hantera alla typer av bygglovsrelaterade frågor.